onsdag 30 september 2015

Anns Andrum: LÅT INTE UTSEENDEFIXERINGEN SABOTERA KVINNORS RÄTT...

Anns Andrum: LÅT INTE UTSEENDEFIXERINGEN SABOTERA KVINNORS RÄTT...: I lång mer än ett sekel har modiga kvinnor världen över med väldigt olika förutsättningar och med mycket feministisk kraft, kämpat för kvinn...

Anns Andrum: LÅT INTE UTSEENDEFIXERINGEN SABOTERA KVINNORS RÄTT...

Anns Andrum: LÅT INTE UTSEENDEFIXERINGEN SABOTERA KVINNORS RÄTT...: I lång mer än ett sekel har modiga kvinnor världen över med väldigt olika förutsättningar och med mycket feministisk kraft, kämpat för kvinn...

LÅT INTE UTSEENDEFIXERINGEN SABOTERA KVINNORS RÄTT ATT VARA HELA MÄNNISKOR!

I långt mer än ett sekel har modiga kvinnor världen över med väldigt olika förutsättningar och med mycket feministisk kraft, kämpat för kvinnans rätt att bli sedd och respekterad, inte bara för sin "kvinnliga fägring" eller för att med sitt yttre behaga mannen, utan för att också bli värderad och aktad för inre egenskaper och begåvningar - som hela människor helt enkelt!

Det här har varit /och är fortfarande ett behjärtansvärt och superviktigt arbete arbete, och för mig något som borde vara varje modern kvinnas absoluta ambition och en självaktning att naturligt tillmäta sig!
I dag ser jag en annons i tidningen där en ung snygg kvinna med hjälp av ett fördelaktigt närbildsfoto och en väldigt typisk pose, söker lägenhet. Det här och mycket annat liknande, tycker jag är kontraproduktivt för ett seriöst feministiskt arbete, och ett högst otidsenligt och ganska bakåtsträvande sätt att presentera sin kvinnlighet på! Naturligtvis behöver inte den ena egenskapen utesluta den andra, men sätt för all del inte alltid utseendet först, som det allra viktigaste och mest betydelsefulla, vill jag säga till dagens unga kvinnor!

Jag tycker faktiskt att den här närmast hysteriska utseendefixeringen är att förminska sig själv som kvinna och att faktiskt jobba mot de krafter som vill att kvinnor ska vara allt annat än söta och behagliga blunddockor som fastnat i könsschabloner. Och inte så sällan säger kvinnor att de självklart är feminister och fast de gärna talar om vad de är bra eller bäst på, så kommer ändå, nästan alltid utseendet och perfektionen i första rummet och det blir fel i det längre jämställdhetsperspektivet. Lysande undantag bland kvinnor finns lyckligtvis och de är jätteviktiga förebilder för unga flickor i dag.
Kvinnor, och män, får i min värld se ut precis som de vill och är skapade, men låt oss för allt i världen styra bort i från de gamla ledsamma könsstereotyperna - inte konservera dem!

Och jag frågar mig igen: Vad vill egentligen den moderna kvinnorna lägga i begreppet feminism, och hur vill de nå sina mål?

tisdag 22 september 2015

Anns Andrum: I EN SJUK OCH SKADAD VÄRLD MED DJUPA SÅR MÅSTE POL...

Anns Andrum: I EN SJUK OCH SKADAD VÄRLD MED DJUPA SÅR MÅSTE POL...: Stora, omfattande och alldeles nödvändiga samhällsförändringar står nu otåligt och stampar i farstun. Med all rätt står de där och länge har...

I EN SJUK OCH SKADAD VÄRLD MED DJUPA SÅR MÅSTE POLITIKEN BORTSE FRÅN SINA SÄRINTRESSEN OCH ENAS!

Stora, omfattande och alldeles nödvändiga samhällsförändringar står nu otåligt och stampar i farstun. Med all rätt står de där och länge har vi kunnat höra dem, men inte lyssnat. Nu är det hög tid och skarpt läge för att, i verklig mening, rädda värden! Indikationerna för den åtgärden KAN inte vara tydligare eller mer uppenbara än nu!

Och i skenet av allt som så länge varit fel, ogenomtänkt, orättvist och galet hos mänskligheten,  och hur vi nu ska läka den skadan, blir t.ex olika politiska uppfattningar och särintressen löjligt små och meningslösa. För jag tror att stora globala problem bara kan lösas genom samlade krafter, mycket humanitet och massor av varma storsinta inkännande människor med kärleksfulla hjärtan, som har klokheten att kunna se bort ifrån det egna mindre sammanhanget. Och den allra effektivaste drivkraften måste vara insikten om att allt levande hör samman, i ett för oss antagligen ofattbart stort nät , vilket sannolikt betyder att skadar vi någon annan så skadar vi också ofelbart oss själva och vår värld. Alla andra insatser blir utsiktslösa, bara konstgjord andning och tillfälliga lösningar för att nå fred och försoning i världen, och ett gott och bra liv för alla.


Löjliga, små och ovidkommande blir ju i förhållande till det här också alla småkonflikter, allt "tjafs", bråk och stridigheter som vi människor lägger energi på i vår vardag och i våra dyrbara liv. Hur många av oss förfasar sig inte över krig och konflikter ute i  världen, men ändå kan samma personer göra illa medmänniskor av egoistiska skäl och bristande medkänsla. Det är en stor paradox!
Som vanligt så är det en grundprincip som gäller: Fredsarbetet MÅSTE alltid börja i våra egna hjärtan, det må låta hur klyschigt som helst, men det är förutsättningen för ett konsekvent jobb för en bättre och fredligare värld!

En större medvetenhet om sina egna livsmönster, att lyssna till sina egna tankar, och vara observant på sig själv i sina möten med andra människor och att alltid försöka var en snäll och hygglig människa blir ALLTID en BETYDANDE droppe i medmänsklighetens hav.
Och jag tror verkligen på droppen i havet och på den obändiga kraften i den!

torsdag 17 september 2015

Anns Andrum: INTE VAR VÄL DET SÅ HÄR VI VILLE HA DET MED KVINNO...

Anns Andrum: INTE VAR VÄL DET SÅ HÄR VI VILLE HA DET MED KVINNO...: Jag kan fantisera om hur det skulle vara om några av vår historias starka och modiga kvinnor, alla de som under sin samtid arbetade för kvin...

INTE VAR VÄL DET SÅ HÄR VI VILLE HA DET MED KVINNOSAKEN: FRÅN KVINNOFÄLLA TILL "HINNER - ALLT IDEALET OCH STRESSJUKDOMAR...

Jag kan fantisera om hur det skulle vara om några av vår historias starka och modiga kvinnor, alla de som under sin samtid arbetade för kvinnors rätt och lika värde, om dessa beundransvärda pionjärer som banade väg för det relativt jämställda samhälle vi har i dag, skulle återuppstå och få titta in i vår tids kvinnors liv och livsvillkor.
Tänka sig om Fredrika Bremer, som bland annat drev fram beslutet om ogifta kvinnors rätt till att slippa förmynderi och bli myndiga 1858, skulle kunna kika över axeln på en av vår tids många unga kvinnor, där de står i kön på ICA med telefonen i örat, den fullspäckade agenda i handväskan och en stor "att- göra -lista" som väntar där hemma. Undrar vad Fredrika skulle säga till en av många ganska sönderstressade "hinner -allt - kvinnor...?

Eller hur skulle det bli om en nutida trött och sliten småbarnsmamma skulle få  möta fantastiska Frida Stéenhoff, radikal författare och kvinnokämpe som på sin tid så modigt vågade belysa och ifrågasätta sammanhangen "Penningen, kärleken och feminismen". Och jag bara älskar ett av hennes remarkabla citat om feminismen : " Dess moral är blott ett annat namn för ljus." Visst är det underbart!
Hur skulle det samtalet gestalta sig om det kom in på frågor som: Vad är egentligen feminism och vad vill vi uppnå med den? Det kunde nog bli ganska spännande när två kvinnor möts och låter sin samtids kvinnosaksideal få tala...

Det här skulle jag verkligen önska mig och som grädde på ett redan gott nog mos, skulle jag vilja toppa det hela med att låta en mer nutida humanistisk, och allround kvinnoförebild få ansluta till de här beundransvärda kvinnorna, genom att "från andra sidan" bjuda in Astrid Lindgren som ju tidigt var en ovanligt klok och orädd feminist.

Tänk om det här verkligen vore möjligt, att för oss nutidskvinnor tillsammans med gångna tiders kvinnosakskämpar, och för all del de män, som också jobbar / jobbade för jämställdhet mellan könen, att kunna mötas och slå våra kloka huvuden ihop och tillsammans inventera feminismens historiska arkiv. Plocka ihop det bästa från då och nu i en väl sammansatt mix, som verkligen kunde ge kvinnor goda förutsättningar till ett bra och gott liv på lika villkor med männen, och det utan meningslöst tjafs och krigföringar som ofta inte leder nånstans - egentligen.
Och så vore det så intressant att historiskt jämföra feminismens drömmar, idéer och intentioner med de som är den moderna kvinnorörelsens politiska käpphästar.

Jag är säker på att de gamla pionjärerna som brann för kvinnosaken skulle bli stort imponerade av de reformer som feminismen har åstadkommit för ett mer jämställt samhälle under de snart 170 år som gått sedan de själva lade grunden för det här arbetet.
Men jag tror också att de skulle bli lite bekymrade över att upptäcka det blev lite fel, nånstans,..
För inte var det väl meningen att vi på sikt skulle gå ur ett dilemma och in i ett nytt...?

Inte var det väl meningen att vi skulle gå från "kvinnofällan" till att bli slavar under rollen som  "hinner -allt - kvinnor" och bli sjuka av stress, press och förväntade krav på perfektion - i allt ?

Nej, det var naturligtvis aldrig meningen, för feminismens mål var väl ändå att lyfta fram, stärka och synliggöra kvinnor som de alldeles tillräckligt kapabla, kompetenta och bra människor vi redan är!
Inte att hela tiden försöka bli bättre och bättre och bäst, som om vi verkligen inte duger som vi är!

Att kvinnor kan, det har vi väl alltid vetat, och feminismen har sitt absoluta berättigande så länge kvinnor och män behandlas olika i samhället.
Men nu måste vi börja göra motstånd mot perfektionssamhället som faktiskt gör både kvinnor och män sjuka, och som också drabbar många barn, direkt och indirekt. Och jag tycker att det här här ett stort och allvarligt problem som vår tids feminism på allvar måste se och bekämpa!

onsdag 16 september 2015

REINFELDT KAMMADE HEM , OCH FLERA MED HONOM,LIKA MYCKET PÅ EN MÅNAD SOM JAG SJÄLV, MED SJUKERSÄTTNING PÅ ETT ÅR, DAGS ATT STÄLLA DIAGNOS PÅ ETT SJUKT SAMHÄLLE!

Jag läser  en äldre artikel om Fredrik Reinfeldt som i avgångsvederlag  efter sin  tid som partiledare, månatligen fick en summa som överstiger den jag efter trettio års yrkesarbete... nu får i sjukersättning under ett år...!! Jag putsar mina glasögon, läser en gång till och undrar om det här möjligen är ett tryckfel...? Jag har alls inget emot Reinfeldt som person, han är trevlig även om han inte företräder min favoritpolitik.
Men om det här stämmer vill jag ganska "upprörd" resa ett STORT frågetecken och sätta en FET och TYDLIG sjukstämpel på det samhällsklimat som gör det möjligt för redan välbeställda, privilegierade människor att avtala om såna här helt orimliga summor!!

Det här leder oss allt längre tillbaka till det klassamhälle där människovärdet var gradérbart, och jag ryser vid den tanken!
Däremot vill jag inte odla något hat mot Reinfeldt, för vi det är nog få människor som har ett gott, och än mindre livslångt skydd mot lockelsen i pengar och materiella fördelar och den överskattade trygghet som det kan ge.

Men  jag tillåter mig ändå att ställa frågan hur han ( och så många andra) verkligen har mage att med ett gott samvete ta emot  och behålla de här pengarna?
Och jag kan tycka att han borde löpa linan ut i sina goda uppmaningar till människor att "öppna sina hjärtan för nöden i världen" och se orättfärdigheten också i det här!

Och nu är det banne mig dags att vi ställer diagnos - Makt - och - Girighetssjuka - på vårt allt mer genomsjuka samhälle! Och sätter in all tänkbar verksam medicinering för att kunna stoppa det här sjukdomstillståndet som ger så otroligt många andra symtom och som hör ihop med så mycket av världens stora globala problem och mänskliga lidanden!

Boten FINNS i oss själva, i människan och i våra politiker och makthavare. Och det kan inte förbises eller projiceras så där lite onyanserat och slarvigt på "samhället" och " makthavarna" i ilska med fradga runt munnen.... Det måste hos oss alla föregås av en insikt, en god vilja och en djupare förståelse för den mänskliga helheten, om hur vi hör ihop, om  hur egot styr, och om värdet av dess motsats - osjälviskheten, och om allas lika värde i alla sammanhang!

Men vi får akta oss för att "starta krig" mot det vi tycker illa om, och inte sänka oss till att hata och förakta människorna, för då motverkar vi ALLTID det goda syftet! Det är jag alldeles säker på!
Och en annan sak som jag är alldeles säker på är att ett sjukt samhälle ger sjuka människor, och att det motsatta förhållandet är givet! Och ett redan tydligt facit visar att ohälsan, inte minst den psykiska, bland oss ökar, vilket bekräftar sjukdomstillståndet!

onsdag 9 september 2015

HAR ANDRA HAFT LIKNADE MÄRKLIGA OFÖRKLARLIGA DRÖMUPPLEVELSER SOM JAG? HJÄLP TILL TYDNINGAR TAR JAG TACKSAMT EMOT.

Jag har ett litet skåp i vårt sovrum där jag har en liten skatt av nedtecknade mer eller mindre märkliga
nattliga drömmar och vakenupplevelser som jag haft. Det doftar lavendel och mystik i mitt skåp,
och då och då tar jag fram mina papper med de ord, meningar, symboler, känslor och beskrivningar av de olika varelser som jag mött. Möten som jag med alla mina sinnen upplevt som högst verkliga och autentiska.
Har alltid haft känsliga och öppna sinnen och en stark övertygelse om att det finns en eller flera dimensioner och flera verkligheter bortom den här. Jag har inte ätit några mediciner, varit påverkad av alkohol eller droger då jag upplevt det här, något som jag inte är annars heller. Har varit fullt psykiskt frisk och vid mina sinnen när detta hände mig.

Det här gjorde mig ordentligt rädd i början och jag kunde höra mig själv fråga de konstiga varelserna
vilka de egentligen var, vad de ville mig och varför vissa saker hände. De svarade aldrig direkt på mina frågor och var ibland direkt undvikande och lite kyliga. Fick i en drömscen en konstig mindre metallstav i min hand, samtidigt som jag ensam gick på en för mig okänd väg. En kvinna talade vänligt till mig från en märklig farkost som jag såg lysande på himlen. "Varför gör jag det här", frågade jag ganska skrämd och naturligtvis helt oförstående. Svaret blev något kryptiskt: "För mänskligheten".

Jag har också under en dröm farit genom skyar, en scen som föregicks av möten med massor av hysteriska, skräckslagna vitklädda vuxna och barn som jag "visste" skulle dö tillsammans med mig, och jag var så rädd, så rädd. Men väl "framme" i en typ av väntsal släppte ångesten och jag fick vid ett podium möta 3 - 4 gestalter med gammaltestamentliga utseenden. Här följde sedan en rad remarkabla scener och drömmen var i sin helhet lång och detaljrik, och jag kunde komma i håg precis allt och skrev ner det.
Ritade symboler har visats för mig på ett himlavalv, band med violetta och gröna färger har fästs vid min handled ,och ett starkt underbart vitt ljus har genomstrålat mitt huvud och mina ögon.

Det här är en mindre del av det jag upplevt och som jag önskar att jag kunde förstå syftet med.
Kära ni där ute, är det någon som upplevt liknande, och vad har ni gjort för att förstå era upplevelser?
Jag tror att många har erfarenheter som påminner om mina.

torsdag 3 september 2015

Anns Andrum: VÄRLDEN STÅR I BRAND OCH JAG KÄNNER ETT VÄLBEHÖVLI...

Anns Andrum: VÄRLDEN STÅR I BRAND OCH JAG KÄNNER ETT VÄLBEHÖVLI...: I morgon ska jag i anständighetens och medmänsklighetens namn göra en ordentlig minimering av innehållet i familjens garderober! Jag har län...

VÄRLDEN STÅR I BRAND OCH JAG KÄNNER ETT VÄLBEHÖVLIGT ILLAMÅENDE ÖVER DET MATERIELLA ÖVERFLÖD JAG INTE BEHÖVER!

I morgon ska jag i anständighetens och medmänsklighetens namn göra en ordentlig minimering av innehållet i familjens garderober! Jag har länge känt en växande motvilja inför saker och ting som jag faktiskt INTE behöver ha i min redan, relativt sett, oförskämt bekväma bortskämda tillvaro!
Det blir inte svårt, för jag vet att det finns ett fullständigt oräkneligt antal människor, däribland små barn, som just nu är på flykt från helvetet på jorden och som bland så mycket annat behöver varma kläder!


Jag bara önskar att jag också kunde torka deras tårar och sudda ut orsakerna till dem, och ge alla dem som förlorat ALLT, den tillvaro i trygghet som de har den absoluta rätten till. Och jag önskar att döden inte fanns, att de små barnen som mist sina spirande liv i vattnet, ska återuppstå och få möta sina familjer igen och krama dem, och jag önskar att livet inte vore så här orättvist mot så många arma medmänniskor! Och jag tänker också på alla de stackars djur som också får fara så illa och plågas i de här krigen och i spåren av dem.

Ja, jag säger orättvist, för i denna stund övermannad av dessa tragedier, orkar jag liksom inte vara mer djuplodande eller reflekterande, för det gör så ont att tänka på att en del människor drabbas så svårt och så mycket! Men vi behöver alla se och förstå den här nöden och det omätliga lidande, jorden över, som ju funnits så länge, men långt ifrån oss, men som nu kommer närmare, precis så nära som det antagligen behöver komma för att vi ska förstå och lära oss mer om medkänsla, kärlek, förståelse, samband, orsak och verkan.

Ja,världen står just nu i brand, och jag känner mig kräkfärdig över det materiella överflöd som både jag och så många andra lever i...! Men det är ett både behövligt och  behagligt illamående jag känner, och en reaktion på att konsumismen mer och mer har blivit vår religion, vår tillbedjare och vår inbillade frälsare! Och det inte går ihop med solidaritet med fattiga och nödställda eller omsorger om jorden, och det för oss i från det som verkligen betyder något i livet!
Och de närmast dagarna tänker jag med glädje åka till närmaste Röda Kors- uppsamlingsplats och ge det som jag absolut inte behöver till dem som just nu har förlorat allt! Det är det minsta jag kan begära av mig själv!